Singapore är en mångkulturell hubb där malajiska, kinesiska, indiska och europeiska influenser samlever i allt från kreolspråk till akademi. Vid ö-nationens västra ände ligger Nanyang Technological University, världens 12e bästa universitet där jag fått förmånen att gömma mina matrester från stadsvana makaker i en termin. Mitt utbyte har varit en oförglömlig upplevelse av nya vänskaper, breddade kulturella vyer, och en inhemsk matkultur jag tror jag alltid kommer sakna.
Att plugga en termin på Asiens tredje bästa universitet är en förmån som märkts i studielivet. Föreläsningarnas ”seminarie-upplägg” bidrog till en studiemiljö jag frodats i, där förståelse tog fokus över memorering, och diskussion över föreläsning. Jag har haft spännande kurser i allt från folkhälsa ur miljöperspektiv och modellering av miljösystem till mandarin och beteendeekologin hos primater. Anna Whitlocks Minnesfond har använts för att köpa kurslitteratur och finansiera studiebesök, exempelvis upprepade vistelser på Singapore Zoo för att genomföra ett forskningsprojekt på Siamanger. Detta ekonomiska stöd har gjort att jag kunnat dra full nytta av utbildningen, något jag är oerhört tacksam för.
Singapores läge som resecentra i Asien har gett mig en fantastisk möjlighet för upplevelser över hela regionen. Jag har haft förmånen att upptäcka Malaysia, Thailand, Vietnam, Sydkorea, Japan, Taiwan, Indonesien och Brunei, samt direkt kunnat resa vidare till en sommarskola i Nepal där jag befinner mig just nu. I och med detta har jag utvecklat mina internationella färdigheter med nya perspektiv, och ser fram emot framtida möjligheter att bredda mina kulturella vyer ytterligare.
Det jag värderat mest med utbytet förblir dock min singaporianska vardag. Att vakna till ljudet av asiatisk koel (uwu-fågeln), ta mig till Canteen 14 där vår lokala auntie kan min frukostbeställning utan till*, gå till North Spine för föreläsning, reservera ett bord för lunch (”chope” på Singlish) med internationella vänner och avsluta dagen med träning på NTU:s BJJ-klubb är en vardagslycka som ej går att överdriva. När jag tänker tillbaka på min tid i ”The Little Red Dot” så är det detta jag saknar mest.
Slutligen vill jag tacka Anna Whitlocks Minnesfond för det ekonomiska stödet som möjliggjort flera aspekter av detta utbyte. Jag vill också rekommendera alla studenter i min situation att söka liknande internationella möjligheter. Jag har utvecklats akademiskt, interkulturellt och personligt på ett sätt jag inte kunde ana när jag tog flyget från Kastrup, och jag är övertygad om att erfarenheten jag tar med mig kommer bli ovärderlig i mitt professionella och personliga liv. Tack!
*Kaya toast (extra bread) with soft-boiled eggs and a kopi o kosong