En djärvt nytänkande individ, en driven entreprenör och en modern social förnyare med stort hjärta. Så kan hon beskrivas, Anna Whitlock (1852–1930), vars liv har många likheter med den fiktiva karaktären Dagmar Friman, som skildras under första säsongen i SVT-produktionen Fröken Frimans krig.
Anna Whitlock var vida berest och arbetade ett tag som korrespondent för Aftonbladet i Paris. Ute i Europa fångade hon upp tidens nya idéer om pedagogik och socialt arbete. Tillsammans med väninnan Ellen Key startade hon i slutet av 1800-talet en skola för flickor som så småningom öppnades även för pojkar och blev Whitlockska Samskolan. Whitlockska samskolan genomsyrades av en nytänkande pedagogik och hade bland annat ett självständigt elevråd, koncentrationsläsning, fria ämnesval och blandning av praktiskt och teoretiskt arbete. Anna Whitlock var med och startade Svenska Hem, på sin tid Sveriges största konsumentförening med över 3 000 kvinnliga medlemmar, och hon engagerade sig i kampen för kvinnlig rösträtt, bland annat som ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Hennes sociala patos var stort och hon inrättade bland annat stipendier för att även barn från mindre bemedlade familjer skulle ha möjlighet att studera.
Omkring år 1900 började Anna Whitlock och hennes vänner inrätta fonder för ideella ändamål knutna till Whitlockska Samskolan. Numera är dessa fonder samlade i en enda med namnet Anna Whitlocks Minnesfond.
